Today it is almost four weeks since we left Ireland, we left on a wednesday. It is amazing how quickly time goes by. The decision to go to Australia again was actually made not too long ago, and we booked our tickets around april. We wanted to go to Asia for the autumn and to be able to do that, and to be gone for a while, We knew we needed to earn a bit of cash. Therefore we decided to go to the farm Rob worked at, during the time I was at a cattle property, from september to december 2012. So here we are now, in the middle of nowhere, yet fairly close, with only a distance of 36km, to the town of Clermont (which contains absolutely nothing in it except two really expensive supermarkets).
As of yesterday we have been here 21 days, it has also been 21 days of work, which actually is not too bad when there is fuck all else to do (especially since I have had some problems getting my internet to work). Although I’d be lying if I was saying I wasn’t longing for a day off, which we actually got today. Our days mainly consist of working, eating and sleeping. Working around 12 hours a day doesn’t really give you much time to do anything else. In any other job working 12 hours would (and have) been torture, but in some mysterious way the days seem to fly by and before you know it it is knock off time.
The hardest part here has been the cold. Yes, I know what you’re all thinking: Stop complaining, Australia couldn’t possibly be that cold could it?! Yes it bloody can. As commonly known, it is winter in Australia when there’s summer at home. Which obviously means that it is winter here now. We, however, live fairly up north in Queensland and the days do stay fairly warm (you can definitely get away with a t-shirt and shorts most days). The nights don’t stay as warm, and with a whopping -3 at worst, you can be sure of a not so pleasant experience getting up in the mornings. Oh yeah, I forgot to tell you that the house is not very well insulated; with some windows at some parts missing a piece of glass, or a door consisting of only a mosquito net, the cold can very easily get in. It is simply like living in a fridge. And the most horrible experience of the day is to pull on a pair of jeans that has been in the temperature of about four degrees an entire night. It is not what you’d call pleasant! Other than the cold, there is really nothing much to complain about.
What else could I possibly tell ya? I have yet not seen any snakes, although I did unknowingly sit on one the other day for a good 30 minutes. Apparently there was a snake hiding under the tyre I was sitting on cleaning. A big King Brown, Australia’s deadliest. Nah, I’m only kidding, it was a small little non poisonous one. But no one needs to know that!
Idag är det nästan fyra veckor sedan vi lämnade Irland, vi åkte på en onsdag. Onsdag den 25:e för att vara exakt. Det är fantastiskt vad tiden har gått snabbt. Beslutet att åka tillbaka till Australian togs för inte alls så länge sedan faktiskt, jag tror vi bokade biljetterna någon gång i april. Vi ville till Asien under hösten, och för att vi ihop lite mer pengar till det så bestämde vi oss för att åka till farmen där Rob jobbade, under tiden jag var på ko-gård och jobbade som “cowboy”, från september till december 2012. Så här är vi nu, mitt ute i ingenstans, fast ändå rätt nära, med bara 3,6 mil, till staden Clermont (som inte innehåller någonting förutom två väldigt dyra mataffärer).
Igår var vår 21:a dag här, vilket också var vår 21:a arbetsdag på raken, något som egentligen inte har varit så farligt eftersom det inte finns mycket annat här att göra (speciellt eftersom jag har haft problem att få mitt internet att fungera). Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtade efter en ledig dag, något vi faktiskt fick idag. Våra dagar består mest av att jobba, äta och sova. När man jobbar runt 12 timmar om dagen finns det egentligen inte så mycket tid över till annat. I vilket annat jobb som helst så skulle (och har det varit) tortyr att jobba 12 timmar om dagen, men på något konstigt sätt så verkar dagarna vara över innan man knappt hunnit märka att den börjat.
Det jobbigaste här har varit kylan. Ja, jag vet vad du tänker: Sluta klaga, Australien kan väl knappast vara speciellt kallt?! Jo, det kan det. Australien har ju vinter, när vi hemma har sommar. Alltså är det ju vinter här nu. Eftersom vi bor rätt högt norrut, uppe i Queensland, så håller sig dagarna rätt varma. Definitivt oftast shorts- och t-shirtsväder. Nätterna däremot, håller sig inte riktigt lika varma. Med -3 som värst kan du räkna med att det inte är så angenämt att kliva upp nästa morgon. Glömde visst att säga att huset heller inte är speciellt välisolerat; med vissa glasskivor borta och en dörr bestående av enbart ett myggnät, så kan kylan väldigt lätt ta sig in. Det är helt enkelt som att bo i ett kylskåp. Och den jobbigaste biten av dagen är att kliva upp på morgonen och dra på sig ett par jeans som har legat i ett rum med runt fyra grader i. Det är långt ifrån mysigt det. Men förutom kylan finns det inte mycket att klaga på!
Vad annars kan jag berätta? Det är mycket som har hänt, fast egentligen ingenting alls. Jag har ännu inte sett några ormar, fast jag satt faktiskt på en, ovetandes, i säkert en halvtimma häromdagen. Tydligen låg det en orm och lurade under det däck jag satt på och rengjorde. En stor King Brown, Australien dödligaste. Nej, jag skojade bara, det var faktiskt bara en pyttig ofarlig orm. Men det behöver ju ingen veta!
